SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mäklarbyråer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebär att den tidigare enskilde aktören lämnar sitt varumärke och sin tidigare affärsidé för att istället ta del av ett välkänt varumärke och ett framgångsrikt affärskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen är att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmäklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna ställer på franchisetagarna. Studien är en kvalitativ undersökning där väl insatta aktörer ifrån fastighetsmäklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns både positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bättre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krävs relativt höga volymer för att bli en framgångsrik franchisekedja.

Första gången som EU-domstolen hade att ta ställning till franchiseavtal var i mål 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har därefter i några beslut fastställt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrån EU:s konkurrensrättsliga perspektiv. Frågeställningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affärskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingå ett franchiseavtal samt på vilket sätt konsumenten gynnas av distributionssättet franchising..

AbstractTitle: Strategic Communication within franchising, a case study of GallerixNumber of pages: 60 (65 with enclosures)Author: Charlotta Babington ThorszeliusCourse: Media and Communication DPeriod: Spring 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University, SwedenPurpose/Aim: To find out, by doing a case study, how communication between the two parties in a franchising relationship works, and how communication can strengthen the concept and brand. By analysing the communication, identify strengths and weaknesses and make suggestions for improvement.Material/Method: Qualitative method by using interviewsMain results: The understanding of the concept and the relationship between franchiser and franchisees are vital for the success of the franchising chain. The main internal communication channel today is the Intranet, and more personal contacts and meetings are requested. The yearly meetings are appreciated by the franchisees, but the content of the meetings are of varied quality. The chains value words, which are important for how the brand is perceived by the customer, are slightly different from how the franchiser and the franchisees sees them.

SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mäklarbyråer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebär att den tidigare enskilde aktören lämnar sitt varumärke och sin tidigare affärsidé för att istället ta del av ett välkänt varumärke och ett framgångsrikt affärskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen är att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmäklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna ställer på franchisetagarna. Studien är en kvalitativ undersökning där väl insatta aktörer ifrån fastighetsmäklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns både positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bättre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krävs relativt höga volymer för att bli en framgångsrik franchisekedja.

Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Franchising är ett fenomen som har ökat de senaste åren och vi vill med denna uppsats göra en systematisk empirisk undersökning av dess framgångsfaktorer. Vi har valt att testa detta utifrån Axbergs framgångsfaktorer. Faktorerna har vi utvecklat genom en referensram som möjliggör en betygssättning och analys. Vår hypotes som vi ska testa är: "Axbergs framgångsfaktorer leder till en relativt bättre lönsamhet." Vi har kopplat framgång med relativ lönsamhet för att kunna jämföra de valda fallföretagen med deras branschindex. Vi har valt fem fallföretag där vi insamlar empiri genom intervujer med såväl tagare som givare.

ProblemDå ledningen i en franchiseorganisation inte besitter samma auktoritet som ledningen i andra typer av organisationer kan detta skapa problematik för den interna styrningen (Bradach, 1997). Ytterligare forskning kring styrning inom franchising har efterfrågats (Bradach och Eccles, 1989; Bradach, 1997; Combs et al., 2011).Syfte Syftet är att med utgång i Malmi och Browns (2008) styrpaket vidareutveckla modellen för att förklara och undersöka hur den interna styrningen, i en franchiseorganisation utan företagsägda enheter, ser ut och hur den används.MetodEn kvalitativ studie har utförts samt ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Semistrukturerade intervjuer har varit den främsta metoden för att samla in data.SlutsatsSkillnader har setts i styrningen inom franchising i jämförelse med Malmi och Browns (2008) styrpaket. I uppsatsen presenteras också ett förslag på en typologi för styrning i franchiseorganisationer. Franchisekontraktet, benchmarking och interaktiv styrning har visats vara betydande styrmekanismer för franchiseorganisationer.

Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Uppsatsens titel: Två kulturer under ett tak. Franchising ? IKEA, en fallstudieKurs: EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare:  Codine Assaad och Ulrika MauricciHandledare: Björn JohanssonSyfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons ? Levers of Control.Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.    .

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.

Airline franchising var ett otänkbart begrepp för bara några år sedan. Avregleringen i Europa har haft en avsevärd betydelse för branschens utveckling där flygbolagen prövat olika strategier för att tampas med de konkurrenssituationer som har uppstått. En av de mindre kända och mer djupgående strategiska lösningar som förekommit bland stora flygbolag i Europa har varit franchising. Syftet med studien är att kartlägga och analysera airline franchising ur ett europeiskt perspektiv och undersöka vilka orsaker som ligger bakom dess utveckling samt skapa en prognos för utvecklingen av airline franchising i Europa. Studien antar en hermeneutisk ansats och utförs genom en omfattande litteraturstudie samt sex personliga intervjuer med företrädare från myndigheter, flygbolag och andra intressenter.

Denna uppsats ämnar se huruvida det föreligger ett samband mellan den franchisestrategi företag har och den fas i vilken nämnda företag befinner sig, samt till viss del även se till de faktorer som kan ligga bakom detta eventuella samband. Stommen i uppsatsen har sin utgångspunkt i två saker. För det första handlar det om att utreda begreppet franchising och se vad denna företagsform har för egenskaper. För det andra handlar det om företagens livscykel och vad den får för implikationer för företagets franchisestrategi. Då franchising är mest koncentrerad till detaljhandeln är det där tyngdpunkten av fallföretagen ligger.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.